Midsommarkärlek!

Det är så fint med kärlek, tycker jag. :)






Fyndens tid har åter kommit till oss...

Älskar sommarrea! Och nu har den börjat igen! Snodde åt mig den här fina klänningen på Gina Tricot för bara 175 kr. :) Najsigt värre. Lite Jackie Kennedy-inspirerad, tycker jag. Dessutom har jag beställt klänning från Nelly oxå som jag ska hämta imorrn. Hoppas den är fin.

 



Och för att försöka få upp den rätta andan inför kalla Piteå så tillät jag mig själv att handla en inredningsdetalj oxå. Tjusigt badrumsset från In & Finn - min favvoaffär. Det hjälpte faktiskt lite. Jag vill redan ställa min tandborste i den där prinsessiga saken.



Här är Nelly-beställningen. Vi håller tummarna för att den är lika snygg i verkligheten!!!




Nu klämtar klockarna för...

Nu är jag sjuk så jag roar mig med att skriva lite blogg även om t.o.m det känns som ett stort arbete... Lata mig... Fast igår fixade jag det jag skulle. Bokade in riskettan och postade brev som bekräftar att jag vill bo i Piteå... Vilket jag verkligen, verkligen vill... Åtminstone om det inte finns möjlighet att bo någon annanstans. Riskettan sker på lördag. 3½ timme med föreläsning om att 'Du skall icke köra motordrivet fordon då du har intagit rusdrycker eller sniffat lim'. FUN!

I helgen var jag hemma för lite quality-time. De flesta förfasade sig över den kommande emigrationen till kallare trakter och frasen 'Vi kommer ju aldrig att ses mer' var vanlig. Det hade varit trevligt med ett 'Vi kommer hålla kontakten ändå, inga problem' eller så är det helt enkelt så att flyttar man norrut så blir man automatiskt en outcast. Jaja, jag tänker ändå fortsätta att ta mig till Luleå, därifrån till Arlanda, vidare till Stockholm och sedan ibland till Linköping... Ohmygahd, vad har jag gett mig in på. Jag hinner ju vara hemma typ 1 timma innan det är dags att åka igen. Om jag ens har råd att åka hem. Precis när man börjat få en på snudd-till-anständig lön så ska man leva på skräppengar igen. Fast iofs, de har bara ett enda sushiställe så jag kommer inte behöva göra av med pengar iallafall... Bara ett enda!? Ohmygahd, vad har jag gett mig in på? Det kommer ta lång tid innan jag har anpassat mig ordentligt, det kan jag lova...
Men nu tar vi ett steg ifrån min hysteriska flytt-ångest (jag vill verkligen inte flytta till denna gudsförgätna frysbox) och pratar om allt spännande som hände i helgen. Jag körde bil för första gången på typ 8 månader och det var inte mycket som försvunnit, jag hade blivit lite gasförtjust igen bara men det kan jag vänja mig av med. Firade Toves student hela fredagen i hällande regn och Lisas stundande bröllop med en mysig möhippa hela lördagen.

Hela fredagen (jag, kusin Mattias i sin fina uniform, lillebror Jimmy och student-kusin Tove):



Hela lördagen (jag och Lisa på Kniv & Gaffel):



Fredagskvällen avslutades med att mormor blev arg på Mariocart och inte fick titta på fotboll, samt ett par omgångar Besserwisser (lite som TP men med fler kategorier och inga tårtor). Vi lärde oss att Sven Nordqvist har målat Mamma Mu-böckerna och att Martin Scorsese inte regisserade en enda jävla film.
Lördagen var full av chokladfontäner, bad, plastfiskar, pojkband och massa mat.

Söndagen och måndagen spenderade jag med att hjälpa lilla Linda att förfärdiga inbjudningar till hennes stundande bröllop (vad är det med människor, är jag den enda som inte är värd en liten ring och en vit klänning?). De blev superfina. Först var vi dock tvungna att springa på två expeditioner för att fixa tårtpapper och lim som Linda inte visste att man behövde för att klistra saker. Det hela började sedan med dåligt återhållen frustration från min sida men efter ett tag kom jag på hur de där jädra tårtpapprena skulle klistras utan att hela jag oxå fastnade på korten. Mitt förslag om att överskriften skulle vara 'Nu klämtar klockorna för...' mottogs med måttlig entusiasm, likaså 'Nu blir drömmen sann' eller 'Nu knytar vi banden'. Om man inte kan vara äckligt cheesy på bröllop, när ska det då ske? Här är lite resultat iallafall.

   


Min egen sitcom...

Mitt liv är lite som gjort för det, tycker jag. På ett positivt sätt.

Min stora chock är ju alltså att jag kom in på danslärarlinjen i Piteå. De vill att jag ska flytta ut i ödemarken för att lära mig dansa och lära ut dans. Kind of like Dirty Dancing. Johnny Castle som plockas upp från den ruffiga gatan och får bli lågavlönad danslärare på Kellerman's Hotell. Mitt liv kanske är mer som en smörig 80-tals-klassiker vid närmare eftertanke.
Det som gör hela det här till en sitcom-situation är att my old Kulturama-buddies Emelie och Caroline oxå kom in och ska flytta dit och eftersom vi tre är så pass olika så skulle här det kunna bli en skitbra idé för pålagda skratt och dåliga punchlines.
Vi har en rödhårig tjej med diabetes - perfekt för dåliga sexskämt om hur eldiga rödhåriga flickor är i sänghalmen plus att vi kan få in skämt om knark som är precis på gränsen till att vara icke pk.
Vi har en blond bokmal ifrån Stockholms förort - get ready for the bad puns about svenska getton och villaområden och mer intellektuella vitsar som refererar till modern litteratur och gamla Nobel-pristagare.
Och sist har vi lantisen med den fula dialekten som försöker vara frigjort och konstnärlig men som egentligen avskyr tavlor som man inte ser vad de föreställer och kallar renarna i Piteå för magra kossor i brist på ett annat ord för detta exotiska djur...
De dansar. De är 3 vänner. Och de dansar. Som gjort för skämt om pliéer och utåtvridningar. På med de fejkade skratten och det här kommer bli en succé.
Jag skulle vilja ha en liten maskin man kunde trycka på som framkallade sådana skratt. Livet skulle bli så himla mycket roligare.

Jag ska alltså med ganska god sannolik skickas till Piteå för att bli en jädra student vid 25 års ålder... Men det blir ingen sitcom - det hittade jag bara på. Ta inte illa upp, Eme och Carro - ni var bara underlaget - ni är varken getto eller knarkare. Vad jag vet iallafall... * pålagt skratt *

Jag vet fortfarande inte hur exalterad jag är. Just nu är jag trött. Jag har kört fast lite i mitt skrivande och jag är stressad inför den dumma körkortsteorin. Min standardprocent just nu på alla testsidor är 68% och det kommer jag ju ingen vart med. Fast det var iofs innan jag började läsa boken. * pålagt skratt *

Här är förövrigt bilderna ifrån Göta Lejon-succén. Här behövs inga pålagda skratt, vi ser så roliga ut ändå. :)
Först är det Hairspray, 3:e bilden är Footloose och sista är efterfesten. :) Jag ser ut som Jokern i Batman, bara mesigare...










Oh my god, oh my god, oh my god!!!

Kortslutning i hjärnan. This isn't happening... Jag tror att min puls har fastnat någonstans och snart kommer jag svimma för att mitt blod är för syrefattigt...

Jezuz christ. Det här var inte väntat... Måste sysselsätta mig och lugna ned mig lite...

Handy woman! Wooo, man, that's handy!!!

Om jag får säga det själv... :)




 


RSS 2.0