Påsklov som tär på krafterna...

Haft påsklov nu en vecka och var nog mer utvilad innan än nu. Allt går så fort att jag inte hunnit med allt och det känns lite sorglig. Nu får jag inte se Badstrandsvägen mer. Mina fina väggar som jag målade på dag ut och dag in tills de var så som jag ville ha dem. Jag gillade Essingen och jag hann liksom inte ens bo ut mig. Fick samtidigt lämna min lilla lägenhet på Norralagatan. Nu hamnade jag i en stor, tom 3:a  där jag bor på en bäddsoffa som en annan husockupant. 1 juli flyttar jag vidare till stora huset men det känns lite läskigt... Ska bli roligt men ändå händer det mycket saker utan att min lilla hjärna hinner med ordentligt...
Var oroligt skönt att slippa kånka och bära själv denna gång då. Visst att det kostar pengar men det är det fan värt, jag tror aldrig jag tyckt arbetare varit så väl värda sin lön som våra flyttgubbar. Hade aldrig funkat att köra tre varv fram och tillbaka med en liten lastbil som både Dan och jag räds som pesten. Jag var rädd bara på den lilla bit jag körde nu i veckan vilket var typ 500 meter, allt som allt. Scary med stor bil som man knappt vet vart den slutar.

Apropå bil som kanske jag äger en egen snart. Pappa försöker lura på mig sin gamla bil för att skaffa en ny hippare. Det tycker jag är spännande samtidigt som jag anar att min far har en inre, opålitlig bilförsäljare i sin själ någonstans och jag har aldrig köpt en bil förut så jag är ett lätt offer... :) Haha, nejvars, vem ska man lita på om inte sin egen pappa när det kommer till bilar. Om inte annat så vet jag vart han bor ifall jag ska utkräva hämnd någon dag.
Annars på påsklovet så var jag i mitt fina Linköping. Träffade mamma och massa släkt + Helena. Dan var med och minglade hela påskhelgen och fuskade i sällskapsspel.
Linda flydde staden så jag fick inte se henne och hennes babymage men nästa gång jag dyker upp kanske den är borta och bebisen är ute i friska luften. *hoppas, hoppas* Jag vill hålla i pyttebebisen och se ifall det inte är dags för en egen snart. Nu har vi ju ett hus och en jädra Volvo, bara bebis och labradoodle som saknas.

Barn smäller smällare nere på gården. Hoppas de tappar fingrarna. Jag tål inte barn med smällare... Fy, vad elakt. Och jag ska föreställa lärare... Jag är en ond lärare. Som snubben i Ingmar Bergmans dystra epos som Dan försökte få mig att kolla på men som jag dissade för att de pratade för styltigt.

Jag älskar Dan. Jag måste säga att jag är mäkta imponerad av den hemtame stockholmaren som bara tar sig i kragen ifrån ingenstans, friar och sen flyttar till värsta pyttestaden för att vi ska vara tillsammans massor. Utan honom skulle jag ha så jädra tråkigt och faktiskt känna mig lite ensam. I våra tider ska man väl inte säga sådant, det ska vara stark, ensam kvinna jag-behöver-ingen-man blablabla men jag skulle faktiskt vara ensam. Han är liksom speciell. Min själsfrände, helt klart. Världens finaste och utan honom skulle mitt liv vara väldigt tomt. Sen kan det vara hur ickefeministiskt det vill...




Vecka i Söderhamn!

Hade prova på-dag igår på Kulturskolan. Massvis (nja, men en del iallafall) med ungar kom och dansade lite med mig. Hade backup för säkerhets skull ifall jag skulle bli totalt dissad men det kom lite folk och besökta mig och mitt paraply.

Barnen har varit så snälla mot mig den här veckan så jag har blivit helt varm i hjärtat. :) Först i onsdags fick jag en syslöjdspresent. Det var en liten kyckling som sov på en madrass med en kudde och ett täcke. Som extra tillbehör hade han en gigantiskt nappflaska och en leopardfärgad kudde, allting med stora J:n ritade på. :)
Sen på torsdag så sa jag åt alla att vi skulle köra finalnumret där vi tackar och bugar. Då säger en liten tjej "Vet du vem jag ska tacka mest?" Jag visste inte, chansade på hennes mamma. "Dig!" blir svaret. "För det är du som har lärt oss allt det här. Utan dig skulle vi inte kunna det här." Då smälte mitt hjärta lite. :)
Dagen efter det så berättade jag att alla var så snälla mot mig den här veckan för en grupp. Och då sa en tjej där: "Det är nog för att du är så snäll!" Plus att jag fick ett vackert budskap på whiteboarden. Det där med boss antyder dock något djupare och mörkare... :)



Oh, jag lärde mig precis en ny sak. Mitt tangentbord ändrade till amerikanskt och då jag googlade så insåg jag att jag kommit åt ALT+SHIFT. Har haft det där problemet förut vet jag och inte fattat vad som hände. Nu vet jag. Nu blir det inga problem nästa gång. Precis som det där när bokstäverna började äta varandra innan jag fattade att det hade med insert att göra. :)
Beställa ett nytt objektiv till min kamera igår. Kände att jag kunde det då jag hade mycket pengar kvar på lönen. Idag inser jag att jag glömt boka besiktning av städning på den här lägenheten vilket kommer kosta pengar plus att en av nycklarna är på rymmen och då åker jag på att betala byte av lås oxå. Fudge!!! Jaja, det drabbar väl ingen fattig, som min far skulle ha sagt. Men skit ändå, är så trist att betala saker man kunde ha sluppit.

Imorrn är det jag som är fikaansvarig på jobbet. Jag har slagit på stort och bakat blondies med vit choklad och hallon. Jag provsmakade och de blev rätt goda! Sen lagade jag scampipasta med limesås till matlåda. Ibland är jag duktig. Iofs dags kanske efter att ha levt på ostbågar och glass en hel helg...

Vad skönt det skulle vara om det var 1 juli nu och jag slapp allt flyttmeck. Tantjävel som inte kan flytta ut i tid.

THis is me at my job! I'm a cat!!!


Jag saknar att uppträda...

Det är ju så väldigt roligt... :)












Jag har ett hus!

Och massvis med otur... Hoppas det går över nu när det där jävla huset äntligen är vårt. Dan och jag skrev kontrakt idag. Massvis med turer hit och dit i flera månader innan men nu slipper vi leta mer. Dock måste vi vänta till 1 juli med att flytta in vilket suger apa. Dock lyckades vi tjata till oss 20000 kr som kompansation för detta meckande. Jag får installera mig i någon lägenhet och leva på min bäddsoffa i 2 månader medan Dan bor i Stockholm på Drottninggatan utan ett kök... Lyxliv kostar fan på...

I övrigt så har min nemesis lyckats öka mitt hat ytterligare ett par snäpp. Min gamle fiende SJ som i torsdags förvägrade min fina sambo att ens få sätta sig på ett tåg. Jag tänkte då åka till honom på fredagen när de lagat det där jädra elfelet men under tiden jag åker tåg så nockar de den där dumma stolpen igen. Denna spännande resa påbörjades då:

Söderhamn - Gävle med tåg
Gävle - Uppsala med tåg
Uppsala - Märsta med tåg
Märsta - Solna med pendeltåg
Promenad mellan Solna station och t-banestationen
Solna - Fridhemsplan med tunnelbana
Fridhemsplan - Essingen med buss

Till råga på allt så fick jag hela tiden vänta på bussar och tunnelbana 10 min på varje station så det tog mig ca 5 timmar att ta mig till Stockholm.

JAG HATAR SJ!!! JAG HATAR DEM SÅ MYCKET ATT JAG VILL KRÄKAS SÅ FORT JAG SER ETT TÅG!!!

Hade lite mer otur i helgen. Drog ut Dan på en långpromenad för att fota till dansaffischen men när vi väl kom fram så var batteriet slut i kameran. Bara att dra hem igen. Det blev dock lite foton men under mindre glamourösa förhållande. Blev riktigt bra i slutet iofs så jag kan släppa den oturen och gå vidare.





Vart börjar jag egentligen?

Kanske på husändan... Första huset vi ville ha: Fullt med mögel och annat strunt. Samma gata, nytt hus. Kontrakt på fredag morgon... Hur hamnade jag här egentligen? :) Jag kan dock inte låta bli att längta lite till att hamna här:
 



Alla mina vänner får komma på party sen då! Tänkte att det var bäst att skaffa ett så fint hus som möjligt så vi får lite besök iallafall.

Nytt hus då... Nya kläder:


H&M hade roliga saker så jag passade på bli lite pankare.
Även nya skor:


Nytt gudbarn på väg oxå. Eller nytt och nytt, mitt första! Linda har en inneboende bebis i magen som jag kommer få vara delaktig i. Det ska bli fantastiskt roligt och jag ska bli världens bästa gudmor!

Jobbet lallar på annars. Jobbar hårt inför Ukraina nu, det kommer nog bli ett toppennummer, tror jag. Jobbar även inför dansföreställningen i maj som också kommer bli hur bra som helst.

Inatt drömde jag att jag gifte mig med Dan. Världens värsta dag!!! Vi glömde ringen så vi fick låna en av Dans kompis Kim som var alldeles för stor. Ingen av mina kompisar dök upp på vigseln utan tänkte bara komma på festen och blev jättesura då jag gnällde på det. Sen åkte jag iväg och polisen stoppade mig och började söka igenom en resväska jag hade med mig i bagageutrymmet. De hittade knark och släppte mig inte ens då jag klagade på hur kass dag jag hade så jag tänkte förstöra bevismaterialet genom att äta upp knarket men de stoppade mig och satte mig i polisbilen. Världens sämsta bröllop ever!!! Min första bröllopsdröm och så ser den ut så... nu vet jag inte om jag vågar gifta mig.
Fast jag vill nog. Hade det vart nån annan än Dan hade jag nog struntat i det men han är ju så söt och fin! :) Nu ska vi snart bo ihop igen också i ett superstort hus. Plats för gudbarn till Linda och allt! :)

RSS 2.0